fredag 6 november 2026

Det ska vara Arne Weise, annars får det vara!

Bild: IMDB
















Strunt är strunt, om än i tv-rutan. Inledningsorden ett försök att låta mig inspireras av Snoilsky. Jag hör omedelbart från neoanalfabeterna: "Snoilsky? Vem f-n är det?" Bildning är ensamhetsskapande. 

Varför måste min blick fastna i oväsentligheter? Som att Carina Bergfeldt ska vara julvärdinna, tillåtet använda kvinnligt pronomen?, i SVT i år. Kan det ha något med ADHD att göra, att hon valts ut? Jag har fått för mig det. Men kan inte reda ut det närmare än så. 

Jag har, apropå strunt, noterat att det fanns de som hoppades på Christina Schollin, morsa till Pernilla, mormor till Bianca, som ljuständare. Men kanske Wahlgrens börjar bli för tjatiga, till och med för klickgiriga programdirektörer? 

Nå, efter Arne Weise spelar det ingen roll vem de än väljer på gamla Radiotjänst. Det ska vara Arne Weise, annars får det vara för min del. Och det får även vara med Kalle Anka och hans vänner på julafton. Efter att pk:arna varit på och censurerat. Liksom de är på Pippi Långstrump och Evert Taube. Annars ett givet julfirarinslag klockan 15.00 varje julafton. Traditionens makt!

Apropå censur läser jag i SvD om en professor vid ett amerikanskt universitet, statligt, som förbjöds att med Trump som diskursledande föreläsa om Platon. Kunde tolkas som att hans Gästabudet handlade om genus. Vafalls? Jag fattar ingenting. 

Dumheterna finns även i det svenska högskoleväsendet. En före detta kollega till mig. en ovanligt klok man, håller mig underrättad om detta. Jag tackar min lyckliga stjärna, gläds åt att jag är ur det institutionaliserade eländet. Jag var nära ett psykiskt sammanbrott på grund av allt tok de sista terminerna. Med chäfer dummare än tåget till Årsunda. (Dit något tåg aldrig gått. Enligt anonym källa på SJ.)

Har Göran Greider inget hem? Ännu en dag sitter mannen, som med allt högre panna på grund av sviktande hårväxt blir alltmer lik Skå-Gustav, och som givit linslusen ett ansikte, i en panel i TV4:s morgonnyheter, för att tycka om den uteblivna regeringsbildningen. Håller han ständigt ett öga på mobilen så att han inte missar en inringning från teve? 

Hur de håller på i riksdagen, väljarföraktarna. Svårt att undgå det ovärdiga spelet. Men för att citera Epiptekos, stoikern, som förekommer i SvD-artikeln jag ovan refererar till: ”Begär inte att det ska gå som du vill här i världen. Nej, önska att allting ska ske precis som det sker; då kommer ditt liv att förflyta lugnt.” 

Vår granne i Tversted, raska Kirsten fyller år, vi grattar henne på sms, hon tackar genom att berätta att hon på födelsedagen begått sin dagliga cykeltur ned till Vesterhavet. Å, vad jag längtar dit till där hon bor, invid evighetens hav! 

Och längtar efter Arne Weise som julvärd. 




2 kommentarer:

  1. Absolut. Håller med. Det hade varit välgörande och gott om någonting hade fått varit som det alltid har varit tidigare, förutsägbart och tryggt. Men Arne är borta och tiderna förändras och anpassning får väl bli ledordet (kanske inte lite av din/vår bästa gren). ..eller om inte då, så iaf acceptans. Inte så mycket att göra åt ”tidens tand”, men minnen och nostalgi kan också bära en långt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av skäl som du nämner började jag för flera år sen prenumerera på Hemmets. Den växte jag upp med i Sandviken. Kalle Anka är sedan länge prenumererad på. En annan fan och prenumerant var den framlidne, egensinnige kulturskribenten Mats Gellerfelt. Språket i Kalle är vårdande, aldrig en svordom. Även om Stefan Diös, trogen översättare sedan tidernas begynnelse, tyvärr börjat använda det fula "kolla".

      Radera