The union makes us weak

Chefsekonomen på LO, jag minns inte hans namn, intervjuades häromkvällen i SVT. Han lät bekymrad. Förre vänsterpartisten Ylva Johansson hann ju, innan hon drog ned till Bryssel för att bli mångmiljonär på EU-politik, med att avisera en försämring av arbetsrätten.

Arbetsmarknadens parter har dock, i det forna statsrådet stora nåd, givits chansen att själva komma med förslag på hur göra det sämre. Framförallt den redan urholkade turordningen skall försvagas ytterligare. Den LAS som blott och bart är ett skämt. 

Men om det man kommer fram till inte duger, vankas lagstiftning. Unikt på svensk arbetsmarknad som alltid byggt på huvudavtal mellan arbetsgivarorganisationer och fack. Steget tas mot en korporativism av Mussolinis modell. Staten styr och parterna lyder.

Klart chefsekonomen är bekymrad. LO försvagas fortlöpande och har kanske snart spelat ut sin roll. Tecknen är tydliga. 

Kommunal och Transport har hoppat av den centrala samordningen av avtalsrörelsen. Organiseringsgraden sjunker. Men medlemmar behövs. För legitimitetens skull. Och kontingenten, förstås. Ombudsmän kan ju inte försörja ombudsmän. 

De flesta av medlemmarna, den absoluta majoriteten, är pappersmedlemmar. De behövs inte för den fackliga verksamhetens bedrivande. Heltidsanställda ombudsmän sköter ruljangsen. Detta skrev jag om redan i min avhandling 1979. Och det blev ett satans liv i LO-borgen. 

Lägg till en förändrad arbetsmarknad. Gig-jobb och SMS-jobb. Slit- och slängarbetskraft efterfrågas. Fast anställning ersätts av tillfälliga inhopp. När arbetsköparen behagar höra av sig. Ha alltid mobilen påslagen! 

Förr skulle man vara en Stann-Anders, inte en Hopp-Jerka. Nu är det löshästarnas tid. Med stigande otrygghet och utsatthet. Vi befinner oss redan, enligt varningssignaler, i ett läge kännetecknat av "working poor". 

Man är fattig fast man jobbar. Många av dessa är kvinnor i Löfvenland med "världens första feministiska regering" enligt statsministern. 

Var och en sin egen lyckas smed. Arbetsköparnas våta dröm: alla är "entreprenörer" med F-skattesedel. Varför vara med i det fack som verkar vara helt taget på sängen av den "nya" ekonomin? Vildmarksekonomin, där djungelns lag råder. Endast den fogligaste överlever. 

Solidaritet och sammanhållning - glöm det. Facket mer maktlöst och tandlöst än någonsin. "The union makes us weak" kunde det stå på 1 maj-plakaten. 

Den korpulente LO-basen har tillkännagivit att han hoppar av. Ingen lär väl sakna honom. Inget åstadkom han. Förutom en ordentlig fallskärm, må man väl utgå ifrån. Kanske blir han landshövding i Gävleborg. Där brukar ju regeringen dumpa föredettingar. 

Fotnot. Till den "nya" ekonomin avser jag återkomma i vår i en antologi jag medverkar i. Organisationsteorins käpphästar, dess centrala begrepp, såsom "motivation", "företagskultur" och "engagemang", känns överspelade i den "nya" ekonomin. Planer finns också att skriva om den sedan länge utsålda "Själens revolt". Om krafterna räcker.