Välkommen ut med mobilen i blåbärsskogen!

Bild: Rabén & Sjögren

Jag minns stämpelklockan på Sandvik där jag jobbade två somrar. Gudskelov inte mer än sommarjobb i den själsförminskande grottekvarnen för min del. Morfar Alfred stämplade in, gavs inget val ur försörjningssynpunkt, i Verket som trettonåring och blev sedan kvar till pensionering. 

Pappa Gösta jobbade där fram tills att sjukdomen satte stopp för det. Då var han en bra bit över sextio. 

Jag och gubbarna jobbade på ackord. På nattskiftet lyste basarna med sin frånvaro. Ackordet snabbt avverkat. Inte krävdes det mer än tre, kanske fyra timmar för att ro hem det. Annars gällde att inte sabba det genom att jobba för fort. Det såg gubbarna till att man inte gjorde.

Vad göra resten av den arbetsbefriade tiden en sommarnatt? Stämpla ut och dra hem inte tillåtet. Bara att slå dank, följa lusen på tjärstickan, dricka kaffe, läsa Cocktail och liknande obskyra publikationer, vänta på att solen skulle stiga som en blodapelsin över Storsjön. 

Och de första gubbarna dyka upp för att ta över betjäningen av maskinerna. Det döda kapitalet, enligt Karl Marx. Det levande kapitalet betjänar det döda. 

Det förvånade mig att jobbarkompisarna infann sig så tidigt. I ottan. Och på gott humör. 

En gång ertappades jag djupt sovande på en bänk i omklädningsrummet. Men inte rapporterades det uppåt. Fattas bara. 

Det hände att man stämplade ut från ett skift omklädd. Förbjudet. Det hände också att nån stämplade ut åt flera som redan cyklat hem. Ledningen kände till det. Men lät det passera. Ingen idé starta ett bråk. 

Men det var då, det. Förutsätter arbetskraftsbrist. Styrkeförhållanden på arbetsmarknaden som inte ensidigt gagnar arbetsköparen. 

Jämför med den framväxande gigekonomin. [2] Anställningsotrygghet. Stå till förfogande. Löshästsystem. 

Kontroll, kontroll och åter kontroll. Men alla kontrollsystem har hål. Och inbjuder till att försöka kringgå kontrollen. [3] Ingen makt utan motstånd. Per definition. Makt är en relation. 

Jag läser i Arbetet [1] att arbetsköparen i kontrollsyfte använder ansiktsskanning på de thailändska bärplockarna uppe i Kramfors. Det motiveras med all oreda som rått i skogarna runt bärplockningen med utländsk arbetskraft. 

Det gäller att man som arbetskraftssäljare har en mobil så att man själv kan skanna sitt ansikte, vilket förutsätts. Samtidigt blir det ett underkastelsebevis. Ansiktet som underkastelsens spegel.

Den nya, frågetecken bör hängas på "nya" för det är ju samma kapitalism och samma exploatering av den mänskliga arbetskraften, ekonomin är här. Med teknikutvecklingen öppnar sig kontrollmöjligheter som aldrig förr. Hur kringgå? 

Facket, Livsmedelsarbetareförbundet, verkar nöjt med ansiktsskanningen. Är den framförhandlad under stor enighet, eller hur har det gått till? 

Jag minns från min tid som facklig förhandlare för SACO på högskolan att MBL verkligen gjorde skäl för namnet "Tutan". Arbetsgivaren hade förhandlingsskyldighet. I många fall reserverade vi protesterande oss mot dumheterna. Sen gjorde arbetsgivaren ändå som han ville. 

Kunde sträcka sig till: "Vi hör vad ni säger och tar det med oss." Tablå.

Plåta dig själv flera gånger om dagen och du har jobb som plockare. Inte annars. Välkommen ut med mobilen i blåbärsskogen!

[1 https://arbetet.se/2026/07/30/ansiktsskanning-ska-kontrollera-barplockarna-upp-till-bevis/

[2] Se https://www.svd.se/a/KnznAX/hela-gigmodellen-innebar-otrygghet-skriver-jacob-lundberg
[3] Tänker Folke Fridell, "Syndfull skapelse" och andra revolten från golvets verk ur hans hand. Erik Johansson förtjänar också nämnas. "Tok Alfred."