Grattis, mamma!

                                                           

"Under klänningen slår det ett hjärta och det slår för vår arbetarklass" (Joe Hill)

Jag är ett så kallat sladdbarn. Min mor fick mig när hon var trettioåtta. Pappa fyllde fyrtiosex samma år. Var jag planerad? Eller ett olycksfall i arbetet? Min syster fyllde femton året storken flög in med mig över Bruket. Ibland har jag fått för mig att de hade tänkt nöja sig med ett barn.

Pappa kom från stor familj i Uppland, nio överlevande syskon. Ett dog vid födseln. Mina morföräldrar hade fem barn. Mamma den förstfödda i skaran.

Genom en tidigare grannflicka, som kikat i kyrkböcker, upplystes jag om att det dröjde ett år innan mamma erkändes som barn inom äktenskapet. Varför kommer jag aldrig att få veta. Var mamma oönskad? Stäcktes morfars emigrationsplaner av graviditeten? 

Nå, det är över och förbi. Jag kan bara spekulera. Till alls ingen nytta.

Vad jag vet är att mamma allid sa att "barn är Guds välsignelse". När jag och min första hustru väntade vårt första barn grät min svärmor vid beskedet. Hon tyckte väl att dotterns liv gick förlorat. Men min mamma var glad från allra första stund över det väntade barnet.

Gärna plockade hon fram gitarren och sjöng om Jesus som älskade alla barn. "Gul och röd och vit och svart gör detsamma har han han sagt."

Mamma växte upp under knappa förhållanden. För henne naturligt att engagera sig inom S. Efter en lång och trogen, självuppoffrande gärning tilldelades hon Hjalmar Branting-medaljen. 

Hon var socialdemokrat av den gamla stammen. Ljusår till det förfallna parti opportunisten, den maktberusade Magdalena Andersson leder. Med politiken som karriär och födkrok. Inte är det samma parti.

Värderingarna överfördes till mig. Och de sitter i. Insikten att vara socialist innebär att sträva efter att förbättra de vardagliga villkoren för vanliga människor, reformismen i dess prydno. 

Die Wahrheit ist immer konkret, för att citera Brecht. Inga verklighetsfrämmande utopier, inga svärmerier.

Sommaren 1986 satte kräftan punkt för mammas liv. Efter en mycket svår kamp, kroppen bröts ned av metastaserna. Slutet på ett liv för andra, oegennyttan som ledstjärna. 

Jag vet att du inte hör mig, eller gör du? 

Grattis på födelsedagen, mamma!

Fotot: En glad gosse omgiven av moder, syster, kompis till syster och hunden Sussi. Alla nu döda utom gossen.