Tjugofemöresdocenter vid regional högskola

Jag vill minnas att det var kärnfysikern och samhällsdebattören Tor Ragnar Gerholm som liknade de regionala högskolor som på 70-talet instiftades i Sverige vid radioaktivt läckande kärnkraftverk. Släpper ifrån sig olämpligt avfall. De borde av omsorg om vår intellektuella miljö genast bommas igen.

I samma veva startades i Danmark vad som kallades universitetscentra. För att skilja dem från de "riktiga" universiteten, kunde man tro. Så småningom tilläts de kalla sig enbart universitet.

Det röda, som det hette om RUC (Roskilde Universitetscenter), och som Mogens Glistrup ville stänga för att därefter asfaltera platsen, hade jag möjlighet att besöka i studiesyfte. Jag imponerades av den kvalificerade handledningen, den problembaserade pedagogiken och de självständiga och teoretiskt avancerade alster studenterna producerade. 

Tyvärr lyckades jag inte få kontakt med den legendariske Knud Illeris under mitt besök. Jag hade ju läst och inspirerats av honom och gärna velat träffa honom in real life. 

Likaså bevittnade jag AUC (Aalborg Universitetscentrum), numera Aalborgs Universitet, inifrån. Jag imponerades även där av den akademiska nivån. Slutsatsen: Det behöver inte vara dåligt för att det är regionalt och nytt. 

Jag minns hur vi från Upsalahorisonten talade nedlåtande om de regionala högskolorna. Men jag kom att vara verksam vid två sådana. Efter att ha umgåtts med planer på att lämna universitetet och ägna mig åt något annat. Övertalades komma till Sundsvall. Där slogs jag av tvärvetenskapligheten. Av nöden tvunget på grund av få representanter för varje ämne. 

Det tvärdisciplinära fanns inte i Upsala. Vattentäta skott mellan ämnen och institutioner på universitetet. I Sundsvall kunde sociologer och företagsekonomer samarbeta. Omöjligt i det konservativa Upsala. 

I Gävle slogs jag, liksom för övrigt även i Sundsvall, av handlingsutrymmet. Jag kände länge, jag såg till så att det blev så, att jag hade stor frihet i utformandet av mina kurser. Jag läste aldrig kursplaner eller tog reda på vilken kurslitteratur som förväntades användas. Utan litade på mitt förvärvade professionella omdöme. 

Men sedan kom NPM, New Public Management, detta satans otyg. Småpåvar till chäfer i linjeorganisationen som var inne och klåfingrigt tafsade på mitt revir. Medelmåttornas tyranni. Deprofessionalisering. Försämring och urholkning. 

Jag struntade i vad som stod på väggen, det kunde ha stått Högskolan i Tosseboda. Kunde jag bara svara för mina kurser, var det nog för mig. Och det kunde jag. De höll acceptabel intellektuell nivå. Till skillnad från många kollegers eftergymnasiala kurser. Eländiga.

Resurserna borde samlas och koncentreras, har Mats Alvesson i Lund, också med erfarenhet från en regional högskola, och andra krävt. Spill inte ut resurserna på en massa orter av regionalpolitiska eller fördelningspolitiska skäl. Det förhindrar framväxten av elituniversitet i Sverige som kan konkurrera internationellt.

Alvesson och kompani skulle få vatten på sin kvarn om de hade tillgång till ett aktuellt sakkunnigutlåtande gällande en docentansökan i Gävle. Man kan nämligen nuförtiden söka direkt i Gävle, "behöver" inte gå via Upsala. Nästan så, att jag önskar att dokumentet aldrig hade hamnat under mina ögon. "Bedrövligt", tänkte jag omedelbart efter att ha läst. 

En intern (är inte det jäv?) sakkunnig, professorsutnämnd vid högskolan och inte i Upsala, hyllar den klena ansökan på ett generande partiskt sätt. Den externe sakkunnige är tveksam. Det av den sökande inlämnade materialet för bedömning håller inte måttet. Omfångsmässigt tunt, innehållsligt stora brister. 

Slutsatsen blir förödande efter att den externe lämnat grön ljus för ansökan: Den skulle inte beviljas vid ett "äldre universitet". Det blir som en dödsstöt. Annorlunda uttryckt: Förr sa man tjugofemöresingenjörer. Nu kan man säga tjugofemöresdocenter. Och de finns enbart vid de regionala högskolorna.

Jag avser skriva rektorn i Gävle och rekommendera henne att hemligstämpla utlåtandet som är tillgängligt hos registrator i egenskap av offentlig handling. Når det utanför Kungsbäck, där högskolan är belägen, lär det knappast höja statusen på lärosätet i den akademiska världen.