Vad är det för fel på Stefan Löfven?

Stefan Löfven har tillsammans med livvakter och arbetsmarknadsministern, en fullkomligt anonym och intetsägande bifigur, gästat min hemstad. En stad, och en region, med hög arbetslöshet, permanent sådan. 

Vad än den förkättrade arbetslinjens främste förespråkare hittar på. Han kunde lika gärna låta bli. Det kostar bara onödiga skattepengar. Till ingen nytta.

Studiebesök hos vuxenundervisningens vårdinriktning. Systemmediernas utsända hänger lojalt på. Blodtryck tas av en skäggig elev som hackar fram något på minst sagt bruten svenska. Till min förvåning hamnar mätaren högt.

Annars ger han ju minst sagt ett sävligt intryck, statsministern. Nästan sömngångaraktigt. Som statsledare verkar han helt klart ha somnat och sover gott. Medan landet förfaller.

Löfven hann med ett besök hos Göranssonska skolan i Sandviken. Tätt ihopknuten med Sandvik. Efter skolavslutning lovas, garanteras kan man nog förstärka det med, man ett långt, härligt liv på fabriksgolvet. 

Tack, gode Gud, att jag själv, till skillnad från släkt och kompisar, slapp undan fabriksmänniskans själsnedbrytande existens!

Löfven säger sig vilja locka ungdomarna att söka sig till industrin. Såsom den forne fackpamp inom Metall, tillika skorstenskramare, han är. I en intervju prövar han en långsökt koppling till klimatet. Men fråga mig inte hur han tänker. Obegripligt. 

Kanske hoppas han på något slags Greta-effekt. Vad vet jag. 

Han borde ju locka de unga att söka sig till politiken! Man kan inte ha det bättre. Trygg anställning på livstid. Hög lön. God pension. Ett säkert liv att tillhöra ett politiskt parti. Behövs inga medlemmar. Partierna lever på bidrag från skattebetalarna. 

Inga väljare behövs heller, i praktiken. Systemet är självgående. Glöm folkstyret, att all makt utgår från folket. Eller vad det står i dokument som ingen läser. 

När jag betraktar bilder på den outgrundligt leende statsministern i Gävle, även i denna migrantbaktunga stad våldtas och rånas det, misshandlas och antänds bilar, och hur opåverkad och stängd han verkar vara, kan jag inte låta bli att undra:

Är han vid sina sinnens fulla bruk? Eller varför gör han ingenting åt samtidens elände? Är han en undergångspolitiker? Njuter av katastrofen? 

Jag fattar ingenting. Men har sitt på det torra, förstås. Till skillnad från utsatta Gävlebor som våldtas, rånas och får sina bilar uppbrända.

Bild: Ungdomens förförare eller förledare?