I lärdomens stad, fast det vete katten i dessa AI-tider när det påstås att studenterna inte längre läser böcker. Men hur fasen gör de med kurslitteraturen? Är den avskaffad? Skönt att jag slipper bry mig.
Minns när jag gav upp det tappra försöket att få mina studenter att läsa något mer än bara kurslitteraturen.
Noterade att de gav blanka f-n i att skriva ned mina tips. Lika bra skrota det projektet.
Kanske lika bra också att glömma det där med lärdom och istället lyfta fram det andra epitetet klistrat vid Upsala, den eviga ungdomens stad.
För en dag som denna vackra junidag, när allt står i blom och Fyrisån glittrar som om den aldrig gjort annat, vimlar det av ungdomar på gator och stans alla uteserveringar. Ingen som håller i en bok. Däremot mobiltelefoner. Eller kärestans hand.
Åh, ljuvliga ungdom! En gammal man har jag blivit. Med vemodet som troget sällskap.
Jag sitter på hotellets första våning i hörnet Drottninggatan - Trädgårdsgatan. Den senare förknippas med Ingmar Bergman och hans barndom. Och på samma gata Gästrike/Hälsinge nation som jag tillhörde en kort tid. Kårobligatorium gällde.
Sen bytte jag till Skånelanden, en nation enbart på papperet. För att undvika sexor och groggbänk.
På Trädgårdsgatan såg jag eftermiddagsbio för första gängen i mitt liv. Det kändes både ovanligt och lyxigt. Biograferna borta. Nåt som heter Regina, och har med nöje och underhållning att skaffa, har flyttat in.
Om jag inte är helt ute och cyklar var det på Regina som Pitegrabben och komikern Lasse Eriksson dog knall och fall under en föreställning. Kanske obekant att han var en god musiker också.
Därnere på Drottninggatan hade legendariske Bok-Viktor sitt antikvariat. (Numera är en klädbutik inhyst i lokalerna.) Det föreföll kaosartat med böcker staplade i svajande högar. Men frågade man efter en viss bok, visste han omedelbart var leta fram den.
Han borde föräras en gata eller en plats att bära hans namn.
När antikvariatet brann var det som om han knäcktes. Han som iförd basker brukade cykla runt och heja glatt. En sann upsalaprofil. Naturligtvis överliggare.
I denna stad tillbringade jag tjugo år av mitt liv. Det känns som ett annat liv. Och det var det väl.
Foto: Skriftställaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar