Tankar från Hörnet: Två arbetargrabbar som "gjorde nåt annat"

"Hur långt kan man gå för att få det att svänga för sig själv?" Bo Widerberg

Två arbetargrabbar. Som genom sin stora konstnärliga begåvning, kanske vågar jag rent av utse dem till genier, kunde bryta sig loss och göra "något annat” som det hette förr. En eufemism för att man undsluppit Grottekvarnen. 

Ett förutbestämt och inrutat liv. Utan någon större grad av självbestämmande.

Jag kan inte låta bli att tänka på min morfars reslige bror Otto, skostorlek långt över mina 46:or. En har sannerligen något att brås på i fotväg. Arbetskamrat med Stig Sjödin. Hans diktsamling Sotfragment ryktades lästes av bolagsledningen på Sandvik som ett reportage om dem på golvet. Det gåtfulla och i maktens ögon kanske hotfulla folket. 

Dom därnere, enligt Günther Wallraff. De utsugna. Mervärdesproducenterna, enligt Karl Marx. Dom som ingenting annat har att förlora än sina bojor.

När Sjödin inbjöds till uppväxtorten, det hände mer än en gång, för att recitera sina dikter, satt alltid Otto på första raden. Önskade han att han gjort som Sjödin, "något annat" än Verket? 

Var Sjödin hans ställföreträdare? Hans projektionsskärm? Jag vet inte hur mycket han läste av samme Sjödin.

Torbjörn Rogefeldt, mer känd som Pugh, från Västerås. Det var hamnen, tror jag, som väntade på honom. Men snuvades på hans arbetskraft.

Bo Widerberg, vad som väntade på honom vet jag inte, växte upp nära där köpcentrat Triangeln nu står i Malmö. Han har förärats en plats som bär hans namn i närheten av där hans barndomshem låg. 

Jag har många gånger tänkt uppsöka Bo Widerbergs plats, men ännu har det inte blivit av.

Den förre kunde, trist använda detta tempus, i fyndighet mäta sig med Upsalas store son Owe Thörnqvist. Kanske han till med kan påstås ha varit ett strå vassare, med sin originalitet och språkbehandling. 

Men man måste ge Thörnqvist att han var den förste med rock på svenska. Eller?

Widerberg var kluven. Jag skrev om detta på 8 dagar 30 april med anledning av hans film Ådalen 31 som hade premiär på sista april 1969. Klättra i klassamhället på egen kaluv, eller assimileras av kollektivet och organisationen? 

Kanske tar jag i, han var inte kluven. Det handlar snarare om ett dilemma som alla med en speciell begåvning från arbetarklassen ställs inför. Och som Widerberg upptogs av och gestaltade på vita duken.

Solidariteten med klassen och ursprunget fanns där i nästan alla Widerbergs filmer. Mest i Kvarteret Korpen. 

Pugh sjöng om ”höjdare”, ordvalet vittnar om hans tillhörighet. Men texterna ur hans hand var, generell sett, mer kryptiska än direkta och enkla att fånga. Poetiskt laddade. 

Han gick bort på 1 maj 2023. Drabbad av en nedbrytande, neurologisk sjukdom. Som upptäcktes när fingrarna vägrade lyda honom på gitarren.

Widerberg gick också bort på det som en gång i tiden var arbetarrörelsens högtidsdag, 1 maj. Året var 1997. 

Jag har för mig att någon berättade att han från sin dödsbädd på Ängelholms sjukhus kunde höra Internationalen från en blåsorkester paraderande utanför sjukhusfönstret.

Om det var så, är det en vacker bild. Symbolisk och talande så det förslår.

Fotot på regissören: Wikipedia

FOTNOT Med Hörnet avses mitt skrivarhörn i lägenheten på Holmen i Gefle.

Även publicerad på 8 dagar 8 maj 2026