Jag noterar i nätblaskan att författaren, ABF-författaren som han ibland, vilket kunde tyckas elakt, kallas, Bernt-Olov Andersson har utnämnts till hedersdoktor vid högskolan i Gefle. En regional högskola som gör allt för att försöka likna de stora, "riktiga" universiteten. Fråga mig, för jag har tjänstgjort där.
Även på universitetsanstalt för övrigt. Så jag vet vad jag pratar om, som han sa som upprört ringde Klagomuren på Radiotjänst efter att till sin förbittring ha hört en kvinnlig nyhetsuppläsare. Hur visste han det? "Jag bor nämligen på Stureplan."
Snorkigt uttalat som om det var nåt att skryta med. Herregud, dessa överklasstöntar,
Andersson har i fornstora dar jobbat nere i Verket och är Sandviken troget. Inte minst dialektalt, man hör att han är en bruksunge med sitt breda idiom. Jag har har inte läst mycket av honom, men skall han inordnas bland och jämföras med sandvikenförfattare som Sjödin och Evander, kan han inte mäta sig med de namngivna.
Även om han tilldelats priser av olika slag. Han är hyfsad som författare, men inte mer. Arbetarförfattare vill han kanske tituleras. Och förefaller uppskattad bland läsande sandvikenbor. Som väl inte gärna tar sig an något svårtuggat. Eller?
Nå, det är inte därför jag stannat till vid hans namn. Utan för att han får mig att tänka på John Lennons självbiografiskt färgade låt Working class hero.
Andersson ser mäkta belåten och stolt ut på fotografiet ovan, snyggt uppklädd med propeller och allt som skulle han på begravning, lagerkrans på skallen, nämner nånstans att han på köpet fått guldring.
Det där med att bli hedersdoktor på högskolan inne i stan, man sa så i Viken om Gefle förr, det är fint, det. Anser uppenbarligen sandvikssonen. Inte ens den mest klassmedvetne, som Andersson gärna framhåller att han är, skribent kan låta bli att smickras.
Förtjusas av klappen på axeln från etablissemanget. "They hate you if you're clever and they despise a fool" (Lennon).
Nå, du då, bäste herr Ekstrand. Disputerad och docentförklarad i Upsala! Vad handlar ditt inlägg om? För vi snackar ju inte på temat surt sa räven. Äh, jag skrev snabbt ihop en doktorsavhandling som det blev rabalder om. Kritisk mot LO, vilket knappast Andersson varit. Man biter inte den stipendiehand som...
De där hedersdoktoraten ger jag inte mycket för, om ni frågar mig. Gyllenhammar en i skaran. Göran Persson. Och nu Andersson med sin hyllning av ett Sandviken där mina manliga släktingar slavade nere i Verket, morfar från när han var tretton. Utan att det trycktes dit en lagerkrans på knoppen.
Foto: Facebook
/Hörnet är där Skriftställaren hålls i sin fåtölj i lägenheten på Holmen i Gefle, utskickandes tankar om ditt och datt./
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar