Leve Handikappteatern!

Facebook

Jag har sagt det förr. Och upprepar det gärna: Gävle Handikappteater står i mina ögon för politisk teater av bästa märke. Föreställningar vilande på raka rörs kommunikation. Aktörer som inte lägger band på sig. 

Ensemblen strävar inte, tack lov, efter att vara politiskt korrekt och inställsam. Inget krypande för de maktfullkomliga - måltavlorna. Rejäla snytingar delas ut. Med gott humör.

Jag är ingen teatermänniska. Åker inte till Stockholm för att se nåt på Kungliga Dramaten. Går aldrig på Folkteatern i Gefle. Slår inte följe med borgarklassens kulturtanter. De städade uppsättningar som erbjuds intresserar mig inte. 

När framlidne Joakim Stenshäll, djupt saknad ska alla veta, var städslad som dramaturg på Folkteatern vistades jag ofta i det pampiga teaterhuset i allén. Närmare bestämt i källaren när vi höll på med vårt allkonstprojekt Förrådet. Inspirerat av Kulturbrauerei i Berlin. 

Men inte lämnade jag källaren för att slå mig ned som åskådare i salongen. Vi lånade ner skådespelare ibland till programpunkter i Förrådet. Men jag såg dem aldrig agera utanför det.

Jag, mitt gamla rödskägg som heller aldrig blir nåt annat, saknar den radikala 68-atmosfären och de fria grupperna. Bland dem Fria Pro som tog ställning för arbetarklassen och dess kamp. Åkte i solidaritet upp till Norrbotten. 

Där fick de däringa fina kulturtanterna på Östermalm så de teg! Satte väl skumpan och laxsnittarna i halsen.

Återflyttad till regionen och Gefle för en helsikes massa år sen lärde jag känna Ulrika Hörberg. Denna formidabla, kreativa och driftiga kvinna med ett mod jag önskar kunde hällas på flaska och ordineras till alla fegisar.

Genom Ulrika fick jag vetskap om Handikappteatern och har även sett några föreställningar i Folkets hus med dem. Alltid efteråt lämnat upplivad till sinnet. Så som jag vill ha politisk teater. Meningsfull. Provocerande. Oförskämd. Humoristisk. Släng dig i väggen, Dario Fo!

Skrattframkallande när den kommunala maktens fyrkantiga gubbar och kärringar får vad de förtjänar från scenen av de duktiga aktörerna.

Att makthavare motarbetar och försvårar för Ulrika och hennes skådespelare på det nedrigaste vis gör mig både förbaskad och beklämd. Tydligen har de tid att hålla ett öga på Facebook också. Stasifasoner! Och hänger upp sig på Handikappteatern för ett välmotiverat inlägg. 

Vafalls? Har vi inte grundlagsfäst yttrandefrihet i det här landet? Liksom i Gefle kommun? Fult agerande från skattefinansierade, maktfullkomliga individer.

Leve Handikappteatern! Den är omistlig. 

PS. "Traditionell" teater behärskar de också. Tydligen ska de framöver spela Gogol. Om bara kommunens handgångna kunde lämna dem ifred. Men bereda dem arbetsmöjligheter.