- Det finns tusentals radikala islamister i Sverige. Jag rycker till när jag lyssnar till Säpo-chefen Anders Thornborg (ovan) som vet att avslöja detta. Han ger ett blekt intryck, inte bara på grund av stundens allvar. Centralbyråkrat. Inte direkt trygghetsskapande, om man säger så. En man i karriären.
En skiftande samling islamister. Återvändande kallblodiga mördare från Syrien och det sammanfallna kalifatet. Sympatisörer till IS. Blivande attentatsmän. Och alla dessa finns i Sverige på tidigare från dylikt, tack och lov, fredade orter. Inte bara i storstädernas parallellsamhällen.
Den spontana frågan från den nagelbitande, skattebetalande svensken typ Skriftställaren blir förstås: Vad gör då Säpo? Jag förstår det som att man bevakar och håller ögonen på dessa islamister. Med hjälp av lokal polis. Det är vad man påstår i alla fall, utan att närmare konkretisera.
Men vad mer? Man hänvisar till gällande rättssamhälle. Att man i sitt agerande inte kan bryta mot lagar. Kanske döljer man sitt agerande, vad vet jag. Men om det inte är så?
Lagar. Rättssamhälle. Fenomen som islamisterna knappast kan sägas respektera. Det blir nästan ironiskt. Skrattretande - om det inte handlade om liv och lem. Godtroget. Korkat. Vända ryggen till.
Andra länders säkerhetstjänster, värst av dem kanske utan konkurrens den israeliska, opererar bortom lag och med försumbar demokratisk insyn. Måste göra det, för att skydda samhället och det politiska systemet mot fiender. Jag är självfallet medveten om att handlingsfriheten kan missbrukas. Och att den från och till gör det. Jag är inte dum.
Det är ju poängen med dylika säkerhetstjänster, hur illa man än kan tycka om det och bristande transparens, att de kan operera så. Därför man har dem och finansierar dem med gemensamma medel. Varför annars?
Men vårt eget Säpo hänvisar, åtminstone officiellt, till i demokratisk ordning beslutade lagar som måste respekteras - till vilket pris? Man kan nog säga att vi otrevligt nog redan sitter med facit i handen. Och mer lär komma. Det är bara början. Vårt samhällssystem är hotat. Det heliga kriget har ju proklamerats från fiendens sida. Och skall verkställas.
Men vi kan ju alltid fortsätta inbilla oss, politiker och andra, att dessa islamister med mord i blick går att integrera och omskola. Omprogrammera till snälla och laglydiga nysvenskar. Alltmedan samhällssystemet undermineras, basen för vårt samhälleliga existerande.
Löfven och kompani vägrar uppenbarligen inse faran, pytsar omdömeslöst och som valfläsk in extra miljarder till polisen, omvandlar politiska problem till polisangelägenheter. Tag en sådan sak som förgripanden på kvinnor, politikernas förhållningssätt symtomatiskt. Men det är inte uteslutande en polisfråga, fundamentet hotas.
Värden vi fram till nu ansett vara okränkbara. Normer man helt enkelt inte bryter mot i Sverige. Vi förråder kvinnorna, och allt vi vet måste känneteckna ett modernt samhälle, när vi inte resolut sätter stopp för det pågående våldet mot dem. I spetsen går den feministiska regeringen, kallar sig faktiskt så, med stöd av blinda FI och andra.
Vad ska vi ha ett Säpo till bestående av enbart observatörer och utredare? Dessa tusentals islamister, om man nu kan som man påstår identifiera dem, skall naturligtvis oskadliggöras med alla till buds stående medel. Internering är bara ett sådant.
Förvisning ett annat, fråntagandet av medborgarskap - politiska frågor som kräver lagändring. Det allra sista och mest extrema alternativet låter jag vara osagt. Men det är hög tid sparka i gång.
Jag undrar vad Markus Wolf, chef för HVA inom Stasi och som jag hade kontakt med en gång, skulle ha sagt om det, åtminstone utåt sett, flata, tandlösa Säpo. Skulle nog bara ha skakat på huvudet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar