tisdag 31 oktober 2017

Upproriska kvinna, vet din plats









Winnie Mandela. Häxan. Den onda. Demoniserad. Anklagad för anstiftan av mord på meningsmotståndare utfört av hennes livvakter. I tröjor med Mandela FC på.

När Nelson Mandela efter 27 år i fängelset skulle friges, eftersom det gått upp för regimen i Pretoria att det inte gick att hindra det längre, eller apartheids upphörande, förstod samma styre att det gällde att blockera hustruns stora inflytande över Nelson och ANC. 

Hon, betydligt radikalare än maken, var farligare för den sittande makten. Och måste därför neutraliseras. 

Det var inte endast apartheid som måste bort, enligt Winnie, utan kapitalismen. Vi kan se en parallell till Julius Malema i dagens Sydafrika. Också radikal, kräver nationaliseringar och omfördelningar. Likaså demoniserad. Kan de medier som lydigt tjänar makten hitta något som komprometterar honom, blåser man upp det och driver förtalskampanj. 

Precis som med Winnie. Historien går igen. Systemet slår tillbaka mot den som allvarligt hotar det. 

Nelson Mandela tvingades av krafter som agerade i det fördolda att skilja sig från Winnie. I äktenskapet och i politiskt hänseende. Hon blev aldrig den rikets, det befriade Sydafrikas, första dam hon borde blivit. En symbolfigur för de exploaterade svarta kvinnorna. Ja - för alla fördömda. För att citera Fanon. Det revolutionära motståndet personifierat. 

Den härskande klassen fick den Nelson Mandela den ville ha. Retoriskt en frihetskämpe med vackra ord om frihet och allas lika värde. Helgonförklarad och dyrkad - inte bara i Sydafrika.

I praktiken medgörlig och samarbetsvillig. Jag minns min värdinna på det B&B där jag bodde i Pietermaritzburg. Beklagade sig ständigt över att de goda dagarna var förbi. Men hade inget emot Mandela. En snäll svart man, till skillnad från alla kriminella och våldtäktsmän som förgiftade vardagen. 

De ekonomiska strukturerna lämnades intakta. Jag bibringas känslan av att den idealiserade Mandela sprattlade i osynliga trådar. Av den eller dem som behövde honom. Precis som han var. För att förhindra inbördeskrig och uppror. Inga radikala förändringar i grunden. Inte med Mandela som de svartas företrädare. Makten kunde sova lugnt. 

Kåkstäderna står kvar. Klassklyftorna större än någonsin. Det vita ägandet orubbat. Kapitalismen drog inte sin sista suck med apartheid. ANC:s ledning, med den skrupelfrie Zuma i spetsen, har fått slå sig ned vid det dignande bordet och njuta av dess läckerheter. Medan svarta, och numera även vita, tigger på gatorna.

- Var det detta som blev resultatet av allt dödande och allt blod som flöt, att jag skulle få rösta? Undslapp sig Winnie nedslaget.

En kvardröjande mentalitet hos många svarta det mest trista av allt. Apartheid och underkastelse dröjer sig kvar i den svarta själen. Jag har själv varit med om att flera gånger tilltalas baas av svarta. Utan ironi. 

Fallet Winnie Mandela är talande. Berättar om krafter som opererar bakom de officiella kulisserna. Vilka som egentligen har makten. Även om man enfaldigt ville inbilla sig något annat. Gäller även Trumps USA och Löfvens Sverige. 

Winnie är kvinna. Det går inte att bortse från. Att hon behandlades som hon gjorde för att hon är kvinna. En kvinna som vägrade böja sig. Det slags kvinna den manliga makten innerligt avskyr. Den kvinna som vägrar agera på de villkor männen dikterar. Häxan. Den onda. 

Osökt går associationen till en av de ledande i Rote-Armee-Fraktion i Tyskland. Ulrike Meinhof, som jag skrivit en bok inspirerad av. Kvinnan som med våldsamma medel satte sig upp mot det kapitalistiska, västtyska systemet med alla övervintrande nazister. Måste betala med sitt liv. 

Demonisering även i det fallet. Det skulle postumt bevisas att det var något organiskt fel på henne. Någon fog för samhällsomstörtande verksamhet fanns inte, kunde inte finnas. Hjärnan skars ut för att obduceras. I sökandet efter var felet satt. Det subversiva, patologiska. 

Winnie och Ulrike - två varnande exempel för alla kvinnor in spe som får för sig att oförsonligt agera mot makten och den härskande, manliga klassen. Ljusår, by the way, till Gudrun Schyman och FI. 

Se gärna en dokumentär om Winnie Mandela: https://www.tv.nu/p/1E9i01-Q-4Zo6
Om Ulrike Meinhof: https://www.adlibris.com/se/bok/gravspegel-ulrike-meinhofs-efterlamnade-fangenskap-9789171111395

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar