fredag 7 juni 2019

Jag börjar tvivla på om jag är vid mina sinnens fulla bruk










"Vi har alltid velat och kommer alltid att vela", som man sa inom partiet förr. Slut med det. Raka rör nuförtiden. Dock med bestående tendens att böja sig mot höger. 

Ordföranden för Bondeförbundet, eller vad de numera kallar sig, utseendemässigt en dubbelgångare till Alfred E Neuman, dyker upp i tv-rutan. Frenetiskt agiterande, som alltid. Lyssnar inte. Besserwisser. RUT-avdraget bör enligt henne höjas till 75 000. I dag 50 000.

Efter att förre fackpampen, jag tror jag framledes skall kalla honom Cynikern eftersom han struntar blankt i alla de medborgare som har det svårt, i sin maktberusning gått med på det. Statsminister vill han vara - till varje pris. Om så med Neuman i den osköna JÖK-båten. (Sjöstedt i liten jolle på släp.)

Varför 75 000? Ett skäl som anges är att man skall kunna skicka i väg sin tvätt och få dra av kostnaden, eller om det nu är hälften. Vältra över solkighetens benkläder och linne på skattebetalarna. Vem i h-e, värre svordomar kunde tas till, gör det? Tvättar inte själv. Kärringarna på Östermalm? Den politiska kasten? De rättänkande på Söder?

Knappast Löfvens adoptivmorsa en gång i tiden. Hon tog hand om sin egen smutstvätt som alla ordentliga människor. Skulle väl aldrig kommit på tanken - även om hon haft råd lämna bort.

Overklighetskänslor inför den samhällsförstörelse som pågår. Tillbaka till det Sverige som var? Det de enorma klasskillnadernas land som tecknaren OA satiriskt fångade i sina teckningar. Fattig, utsliten arbetarkvinna hos doktorn: Jag ordinerar Båstad, bad och ordentliga biffar. Fritt återgivet. 

Lever jag i ett återuppståndet OA-land? När började återuppståndelsen? Varför blev jag inte tillfrågad? Jag vill ju inte ha det så här.

Verklighetssinnet hotas allvarligt. När en figur som Greta Thunberg blir allas - ja, inte mitt - klimathelgon. Och när en missfosterpolitiker och supernolla som Helene "Gucci" Fritzon skickas till Bryssel. Tillsammans med den osammanhängande, förvirrat babblande Bah Kuhnke. 

Fattar hon ens själv vad hon säger? När jag jobbade på Ulleråker stötte jag på patienter som lät lika förvirrade och desorienterade som hon. Men de hade ju diagnos, var såtillvida ursäktade. 

Häromdagen utgöt sig Jens Liljestrand (Expressen 5 juni) ohöljt föraktfullt, lägg till extremt okunnigt, över verklighetens (sic!) folk i samband med ett föredrag han hållit i ett landsortsbibibliotek. I det här fallet inte jag utan Liljestrand som fullkomligt tappat realitetssinnet. För att inte säga spårat ur.  Han som skrivit om Vilhelm Moberg, småfolkets man. 

Vad är det för instängande bubbla de lever i, de där huvudstadsjournalisterna? Varför detta förakt för vanliga människor som inte bor innanför tullarna och talar pk-språk?

Dagens Gefle Dagblad. Socialdemokratiskt kommunalråd kommenterar den fallande kommunekonomin och alla UTMANINGAR. Inte ett ord om dem som tär på samma ekonomi, utan att ha rätt att vistas i Gefle överhuvudtaget. 

Mer än 50 procent av dem som tagit sig till Sverige saknar asylrätt enligt FN:s definition. Men lik förbannat är de här. Tillåts stanna kvar och skjuta ekonomin i sank. 

Jag tror inte längre mina ögon och öron. Är jag vaken?

Bild: SvD/TT

2 kommentarer:

  1. Det är roligt att läsa radikalpessimisten Ekstrand tycker vännen Lars Ragnar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den titeln tycker jag om, bäste Lars Ragnar: Radikalpessimist. Glad för dina ord.

      Radera