"Skit rinner neråt", sa gubbarna på Sandvik. När någon av de högsta bolagschäferna gjort bort sig. Inget ovanligt om vi pratar dirrar som seglar ovanpå och tror sig oantastliga. Minns turerna, de envisa lögnerna, runt Bofors olagliga vapenaffärer.
Men så uttrycker man sig inte, inte så vulgärt, måhända någon väluppfostrad tycker. Nähä.
Vad ska man då säga om turerna runt ÖB:n och de höga polischäferna? Kvinnan i sammanhanget, Staaf, lär väl ihågkommas för vad hon lägger in i begreppet "ytlig relation". Och för fantasifulla CV-formuleringar som öppnade för en poliskarriär med tillgång till vapen.
Strindbergsfejden i början på förra seklet. Vilhelm Mobergs femtiotal. Det som nu sker i massmedialt strålkastarljus kräver ingen avslöjare av de nämndas kaliber. Låt bara de inblandade aktörerna tala fritt så klarnar det. Om man lyssnar noga till kroppsspråket och läser mellan raderna.
ÖB och kompani måste förstås omplaceras, ja varför inte omskola hela gänget till lapplisor? Bara inte gubbarna grävs ner på elefantkyrkogården i Rosenbad. Med bibehållna förmåner. Skulle inte förvåna mig.
Vad med tilltron till myndigheterna, förtroendet, varför sköta sig om "de" inte gör det? Nu rör vi oss i mer ödesmättad terräng. Från och till kan jag känna nästan ångest när jag betänker statsledningen, inklusive militär och polis, dess kvaliteter. Snarare brist på.
Med en rysning minns jag Strandhäll och andra statsråd i Magdalena Anderssons regering. Var någonstans hittade hon dessa okvalificerade figurer? Lojalitet väger tyngre än professionalitet?
En ångestliknande känsla redan innan turerna runt de höga, uniformerade chäferna och Staaf. Intet nytt under solen, frestande och uppgivet dra till med.
Dåvarande polischefen Carl Persson uppvaktade statsminister Palme, uttryckte oro för justitieminister Geijers intima förehavanden med horor. (Den så kallade "Bordellhärvan".) Rikets säkerhet kunde hotas. Palme skyddade sin justitieminister. Maktens män håller varandra om ryggen.
Vad den sittande justitieministern tycker om sin polisledning och dess bravader i relations- och tillsättningsbranschen är mig okänt. Skit rinner neråt. Passande nog heter ÖB:n Bidén, tror jag.
Underligt att elstöd till villaägare inte är kopplade till den vanliga principen: att socialbidragstagaren först förväntas använda det som finns på bankkontot. Ibland anses det inte alls självklart.
SvaraRaderaSpeglar den sittande regeringens, gäller för övrigt även den förra, ad hoc-politik. Utan inslag av risk- och konsekvensanalys. Det som görs är helt enkelt inte genomtänkt ordentligt. Huvudsaken ATT något görs som kan signaleras. Varken den förra eller den sittande regeringen är vad jag skulle kalla en STARK sådan i sitt beslutsfattande. Till saken hör att Kristerssons regering, det hade inte Anderssons, bakom sig har en bestämd majoritet i parlamentet, det ändrar tydligen ingenting på den förda ad hoc-politiken. De som gagnas rejält torde gnugga händerna.
SvaraRaderaEller så visar det på ett samhälle som för länge sedan valt bort jämlikhet och där gapandet om allas lika värde vänsterut (& i mitten) är den blommiga kuliss som valts. En kaststat.
SvaraRadera