Adiós, Barcelona!

Sannerligen turiststaden med stort T! Myllret oavsett tid på dygnet. Men vi bor, snart har bott, mycket bra, lite avsides. Om pluskan tillät skaffade jag bums en enrummare i de trivsamma kvarter där hotellet är beläget. Jag ville ha en i Malmö också. Och Berlin. 

Jag börjar bli lika rastlös som min stora favorit Thomas Bernhard. Han levde med ständigt packade väskor. Ingen ro någonstans.

Osökt gick tanken till honom igår kväll när vi rundade av dagen genom att se en österrikisk film på Netflix: Bad Luck från 2015. En mycket egen film, jag är förtjust i sådana. Nästan slapstick-estetik. Fullkomligt oförutsägbar, det ena gav det andra. Sensmoral nada. 

Ljusår till den nordamerikanska, förutsägbarhetens linjära, filmdramaturgi som Lena Israel för länge sedan skrev en, vad jag minns, läsvärd avhandling om.

Ett måste bege sig till Gaudis hus. Ingen billig entrébiljett. Och rena pärsen för Ekstrand, med nuvarande balans, kliva omkring i det oregelbundna huset med många trappor. Trängas med högljudda kineser. Nå, nu har jag varit där.

Vännen och förläggaren Gert Nilson höll Barcelona högst av städer. Undrar vilket hotell han frekventerade. Och hur många gånger han besökte staden.

Apropå hotell lyckades vi i alla fall kika in på Continental, nära La Rambla, där George Orwell hade logi. 

På gatorna stor demonstration för Spanien mot Katalonien som autonom region. Påfallande stort inslag av äldre, välklädda demonstranter. Inga anarkister. Jag undrar över deras motiv. 

Längtan behålla Spanien som det är, eller vad då? Nostalgi? Obehagligt nog har Franco fortfarande många anhängare. 

Hela tiden ett öga på Flashscore. Rödvästarnas sista match i Norrettan. Hemma mot Umeå. Seger 3-2. Men seriesegern redan klar före matchen genom överlägsen målskillnad. Nästa år Superettan. Äntligen en högre division.

Måtte trögpropparna till kommunala makthavare fatta beslut om att det naturligtvis skall spelas på den klassiska VM-arenan och inte på pytten. Bort med fula reklamplank. Återuppväck mässingorkestern att rama in matcherna med pompa och ståt. Allsvenskan nästa!

Åter till Vinterlandet. Mörkret och kylan. Skjutningarna och kriminaliteten. Men, var lugn, Barcelona. Detta var inte sista gången!

Foto: "Man föds inte till katalan, man blir det."