”Nej låt dig inte förbittras, i denna bittra tid” (Wolf Biermann: Uppmuntran)
På eftermiddagen lördagen den 27 februari 1943, på dagen för åttioett år sedan, dök plötsligt kvinnor upp utanför den judiska församlingen hus på Rosenstraße mitt i Berlin.
För att demonstrerande protestera mot att Goebbels planerade att tvångsförflytta deras judiska, äkta män.
Dessförinnan hade dessa nämligen varit förskonade från nazisternas systematiska mördande. På grund av giftermål med ”ariska” kvinnor. Därmed undantagna den proklamerade förintelsen av judar.
När hustrurna fick kännedom om planen hämtade de mod och samlades för att protestera. En manifestation som varje dag pågick ända till den 6 mars. Till slut var det tusentals kvinnor som deltog. Skanderande ”mördare! mördare”!
Och de lyckades stoppa deportationen. Trots hot från SS-vakterna om att bli skjutna. Goebbels vågade inget annat. Riskerade martyrskap och att protesterna skulle sprida sig i Tyskland. Tredje riket var försvagat efter det förkrossande nederlaget i Stalingrad.
Männen som temporärt inhysts i judiska församlingens hus på Rosenstraße räddades av sina modiga hustrur från godstågstransport till dödslägren österut.
Joseph Goebbels avfärdade Rosenstraße som ”ein unangenehmes Intermezzo”. Det måste dock ha smärtat propagandaministern, denna nesa. Deportationen var tänkt att ingå i utrotande av de sista judarna i Berlin. En födelsedagspresent till Führern, som fyllde år i april.
Den frustrerande föreställningen om att inget motstånd förekom i Tredje riket, att alla heilade och blint underkastade sig Führern, stämmer således knappast. Inte endast 20 juli-attentatet 1944 mot Hitler, nära ögat att det lyckades, förtjänar att bokföras på motståndets sida.
Alla de grupper, bestående av modiga män och kvinnor som med risk för eget liv utövade aktivt motstånd under diktaturen, måste hedras. Herberts Baums grupp, Röda Kapellet, Vita Rosen och andra. Och så då de ”vanliga” kvinnorna på Rosenstraße.
Det inger hopp att skriva och jag borde börja varje dag med att uppfordrande göra det: Motstånd är alltid möjligt! Stryka under ”alltid”med tjocka streck. När vankelmodet smyger sig på. Inte minst efter att det nu är klart med Sveriges Nato-anslutning.
”Vi låter oss ej tystas, i denna tysta tid.” Lyssna på Biermann! Se Margarethe von Trottas film om kvinnorna på Rosenstraße! Motgift.
FOTNOT Joseph Goebbels: Tagebücher 1945: die letzten Aufzeichnungen (på svenska 1979), Nathan Stoltzfus: Resistance of the Heart: Intermarriage and the Rosenstrasse Protest in Nazi Germany (1996)
Även publicerad på lindelof.nu 240227
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar