Jag har på nätet, via google, försökt ta reda på varför sofflockets okrönte konung Kronblom placerades utanför Eyravallen (den heter inte så längre) i Örebro. Sedan länge återfinns träskulpturen, dessutom ommålad, i Adolfsberg.
Vad nu denna ort mer exakt ligger, det vete fåglarna.
En mig närstående som privatforskar om svenska serietecknare har kontakt med Kronbloms nuvarande tecknare Jonas Persson (sonson till originaltecknaren Olov Persson), och jag skulle vilja höra med honom varför Kronblom en gång i tiden hamnade utanför ÖSK:s hemma-arena.
Det är ju för böveln i Gästrikland Kronblom hör hemma! I fabriksslavarnas och blåställens förlovade hembygd. Till varnagel, men även nöje. Närmare bestämt Torsåker, där för övrigt ett alldeles förnämligt värdshus är placerat.
Ett typiskt sådant som man stöter på när man kuskar runt i Bayern. Bara gökur, Lederhosen och bompa-bompa som saknas.
Som barn älskade jag att sträcka ut mig på kökssoffan på Barrsätragatan i Sandviken, fördjupa mig i Hemmets Veckotidning medan mamma skramlade med grytorna borta vid spisen. Det var så rogivande och trygghetsskapande. Högtidsstunder.
Min mamma kunde skämtsamt undslippa sig, när hon i ögonvrån noterade sonens välbefinnande: - Akta så du inte blir som Kronblom!
Man skulle ju, enligt brukets oskrivna lag, göra rätt för sig, arbeta och inte ligga till last. Jag undrar vad min mamma skulle säga om dagens Sverige, där en betydande del av dem som bebor landet inte gör rätt för sig. Jag tror hon skulle få spader.
Och slå fast, som hon brukade: - Så gör man bara inte! Inget att diskutera. Den kloka kvinnan kunde helt sonika tillägga: - Det är bara så.
Apropå Örebro SK såg jag dem igår, i datorn, spela på klassiska Jernvallen mot laget i mitt hjärta, Sandvikens IF. Närkingarna var mycket, jag höll på skriva pinsamt, överlägsna. Ett allsvenskt lag mot ett division 3-dito. Fast det heter inte division 3 längre.
En gång låg SIF i allsvenskan, rödvästarna kunde klå vilket lag som helst. Jag minns en match på Jernvallen mot just Örebro SK, med legendaren Orvar Bergmark på backplats.
Han besatt en unik förmåga att liksom förlänga eller skjuta ut foten, snarare stortån, så han blev närmast omöjlig att passera. Till alla anfallares stora förtvivlan.
Undran kvarstår varför Kronblom hamnade i Örebro. (Gunnar Ohrlander menade att man hör på uttalet, Ööörebro, vad närkingarna är för ena, de vrider och vänder på vartenda öööre.) Jonas Persson vet nog besked.
Dags stanna till och bjuda honom på en kaffe när Örebro passeras på väg till Danmark.
Jag är också nyfiken på hur han får sina uppslag till rutorna med den odödlige soffliggaren som huvud-Persson. (Kunde inte låta bli att trycka dit versal.) Odödlig är Kronblom, även om räknenissarna på Allers fått för sig att ge honom sparken.
Bild: Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar