fredag 18 november 2022

Många chäfer - inga ledare











Det var sannerligen inte en dag för tidigt! Vid evenemanget Tidernas Hockeygala härförleden utsågs Brynäs till Tidernas lag. Närmare bestämt det exceptionellt framgångsrika laget 1966-1972. 

Detta kvarterslag från Gävles gamla arbetarstadsdel - inte för inte, med en blinkning till New York, kallat Brooklyn Tigers - som sopade isen så det stod härliga till med de gamla storlagen. En ny epok i svensk hockey dagades.

Uppnosigt bara förnamnet. Respektlöst. Trendsättande klapp-klapp-hockey. Ingen blåställsvariant, trots hemmahörighet i en disciplinens skorstensrykande fabriksregion, med defensiven i högsätet. Brynäsandan, mer än ett mytologiskt begrepp. Kollektivets styrka.

Undra på att nye storbacken David Sklenicka, denne isens Franz Beckenbauer, i en intervju när han med två säsonger redan nu förlängde sitt kontrakt - Gud hör bön - avslöjade att han älskar klubben.

Till Tidernas coach utnämndes Tommy Sandlin. Också ett självklart val. Ingen hans like - inte på långa vägar. Tyvärr bortgången och på tok alldeles för tidigt, fick inte uppleva och njuta av den hedrande utmärkelsen.

Jag minns en inspirerande föreläsning med Sandlin - med ordet i sin makt - när han tecknade sin utveckling tränare - coach - ledare. Det sistnämnda större och något annat än det föregående. 

Viktigt förstås med hur man i en ledande befattning uppfattar och definierar sig själv och sin roll, det fungerar identitetsskapande och förstärkande.

Associationerna far väg som lössläppta fåglar. Blåses under av en dyster kontakt alldeles nyligen med en före detta kollega - mycket klok sådan - som berättade om den döda organisation han är knuten till. Samma som jag tillhörde, gudskelov är fri från. 

Redan på min tid: för många chäfer, för lite ledarskap. Klyscha men sant: chef och ledare inte samma sak. Medvetet stavar jag det förra med ä. För att understryka fenomenets onödighet, det behövs inga chäfer. I mitt fall allergiframkallande. 

Vet att jag tjatigt nog konstaterat allergin många gånger förut, den är obotlig. Inga mediciner biter på den. Allergin har bekräftats av seriösa ledarskapsforskare, inga sådana där managementjökar.

Ledarskap är relationer och det är sammanhangsbestämt. I en organisation som den min före detta kollega tillhör, vilande på professionella medarbetare, bör och ska ledarskapet vara underlättande, skapa de rätta betingelserna för medarbetarna att göra sitt bästa. 

Ingen handlingsinskränkande kontroll, inget förmynderi. Frihet under ansvar: inte bara en klyscha. 

Brynäs IF är de bästa! Heja, heja Brynäs! 

Foto: Sandlin i MoDo:s bås, (c) Bildbyrån


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar