Bara att tvingas inse och försöka acceptera den bittra sanningen: sista avsnittet av Jägarna på C More med Rolf Lassgård i huvudrollen som den luggslitne före detta polisen Erik Bäckström som nitiskt fortsätter sin gärning efter avslutad tjänst.
Aldrig har han varit bättre, mannen som är en större, inte bara vad gäller kroppshyddan, Brynässupporter än de flesta. Kanske den främsta anledningen till att han fortfarande bor kvar i Gävle är att hans älskade Brynäs hemmaborg finns där.
Knepigt och nagelbitande har det varit att tvingas gå och vänta på nya avsnitt av serien. Man hade velat avnjuta alla på en gång i en lång rad.
Ödemarkskrimi med korrupta lycksökare, vanligt förekommande där uppe i malmens norr, och lika korrupta poliser. Hunden Bella som gömmer Eriks plånbok, han vet aldrig var, men hämtar fram den på husses order. Bellas plånboksansvar är bra för Eriks ekonomi, som han själv säger.
I en scen med dramats upplösning nära faller Erik pladask ned i ett gruvhål. Blir liggande på hålets botten. Orörlig. Är han död?
Oroligt undrar jag hur det gick, efter ett sådant handlöst fall. Men någon dag efter att jag sett avsnittet observerar jag Roffe ute på stan i Gefle. Lättnad. Han klarade sig!
Någon vecka senare stöter jag ihop med honom i julhandelns vimmel, tackar för serien och hans strålande insats. Han har så bråttom att jag inte hinner förmedla den lättnad jag kände över att han klarade sig efter det till synes förödande fallet. Men jag hinner säga att vi hett önskar oss fler säsonger av Jägarna.
Kanske ser jag för många tv-serier och kanske lever jag mig in för mycket i dessa. Realitetssinnet som i och för sig alltid varit klent skadas. Men vad vore livet utan dessa tv-serier att leva sig in i och leva med i? Just nu rullar och följs serierna The Little Drummer Girl samt Hemma igen.
Det sistnämnda tantsnusk från Australien så att det stänker om det. Men man sitter som klistrad vid alla intriger och kärleksproblem. Min mor skulle ha älskat serien. Innevarande vecka får vi veta om de "får varann", som mamma brukade säga som ville ha lyckliga slut.
Snart påbörjas bevakningen av den franska Falsk identitet samt en ny brittisk serie som fått lovande omdömen: En engelsk skandal. På morgnarna betittats givetvis Storm på Lugna gatan samt traditionsenligt Albert och Herberts julkalender.
Herrens veje, den starkaste danska tv-serien någonsin och det vill inte säga litet, såg vi sista avsnittet av i går kväll, biskopen påminde om en riktig nolla till chäf jag hade på högskolan, medan havet vågade sig oroligt i Benidorm. Och skyskrapan där vi bor på fjortonde våningen skakade av ilsken vind. Vädret kongenialt med avsnittet.
PS. Ledsen om jag avslöjade något jag kanske inte borde gjort. Men Jägarna måste man i vilket fall som helst bara se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar