lördag 22 december 2018

Vi blev gamla men vi märkte det inte















"Let me take a photo of you. Because they did exactly the same to me. We are twins." En engelsman på flygplatsen i Alicante tilltalar mig plötsligt. I väntan på take-off med de ostyriga bergen i bakgrunden och det glittrande havet inom synhåll. Otämjd natur, något ursprungligt.

Efter att jag glömt mitt kreditkort efter betalning och personalen kommit rusande med det. "Yes, we are getting old", försöker den arme Skriftställaren med pipig röst. "No, we got old. But we didn´t notice it." Engelsmannen ger sig inte. Ovetande om Skriftställarens åldersnoja. 

Engelsmannen är flintskallig. En liten, ihopkrympt gubbe med rödmosiga kinder. Sliten. Kunde platsa i en film av Ken Loach. Skulle han och jag vara tvillingar i något annat avseende än tankspriddhetens (jag vägrar skriva senilitetens)? Jag värjer mig mot dylika identifikationer. The old man from UK är inte jag. 

Nå, bara att erkänna: jag avskyr numera, och sedan länge, att möta mig själv i spegeln eller på foton. Är det där jag? Den där grånade åldersmannen? Aldrig i livet. Det stämmer inte med min inre bild, eller hur jag känner mig. Jag får inte det yttre och det inre att gå ihop. Förmodligen inte unikt för mig. 

Fredrik Belfrage var häromkvällen middagsvärld i Go'kväll som jag alltid försöker att se. Ett avspänt och trevligt tv-magasin om aftonen, det behövs i dessa förskräckliga tider med behov av något annat än och bortom eländet. Som bäst när Linda Olofsson, Sverkers dotter och man hör honom i henne, är programledare. Avspänd. Naturlig. Folklig. 

Som Larry Forsberg i P4 Radio Gävleborg. Naturbegåvningar dessa två. Mediebegåvningar, kanske det skall heta.

Medieräven Belfrage, tunnhårig till skillnad från Skriftställaren som fått behålla sin kalufs, fick frågan om sin ålder och hur det påverkar honom, alltid detta enerverande tjat i åldersdiskrimineringens Sverige om detta: "På dagarna letar jag efter mina glasögon, på nätterna springer jag på toaletten." 

Senilsnören har jag skaffat. Så glasögon behöver jag inte längre leta efter. Men springa på toaletten titt som tätt, det gör jag. Som Michael Douglas i underbara The Kominsky Method. (https://www.8dagar.com/2018/12/kominskymetoden.html) 

Jag avslöjade för engelsmannen att jag avskyr speglar och fotografier. Han returnerade snabbt: "I shave without mirrors."

Det får bli nästa fas för mig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar