Salta pinnar och Heartbeat

Vi stannar till vid stormarknaden Superland i Sindal för att inhandla lättmjölk och ymer, samt förhoppningsvis finna Salta pinnar. Av outgrundlig anledning var pinnarna svåra att få tag på i Sverige. Från en Coop-anställd den förbluffande förklaringen: "Dom är slut för säsongen." 

Bara att reagera som Manuel i Fawlty Towers: "Que?" 

Ymer det närmaste jag kommer den fil jag dagligdags inmundigar till frukost i Sverige. Hos Superland skall de ha 21,50 DKK för 1 liter. Jag gnuggar mig i ögonen, tror inte det är sant. Det blir, med aktuell valutakurs, 31 SEK. Det är naturligtvis fullkomligt skamlöst!  

Vem skylla på? Den onde Putin, förstås! Att det är så hårresande dyrt beror på kriget. Allt beror ju på det, enligt SVT:S förståsigpåare med eller utan streck och stjärnor. Vad annars? Mat- och elpriser. Kyligt väder.  

Före Superland, och risk för stigande blodtryck, en ögonfröjdens biltur i det sköna Vendsyssel, inklusive en avstickare till Sæby Golfklub. Fortfarande sommargrönt. Fläckvis kuperat med frodiga träddungar. Inte det horisontella, öppna landskap jag älskar.

 Badande i det magiska, skimrande ljuset.

Jag minns att vännen Gert Nilson ansåg samma landskap monotont. 

På 70-talet började jag resa på Nordjylland. På dåvarande Aalborg Universitetscenter, numera Aalborg Universitet, tjänstgjorde Erik Christensen som studerat lokal fackföreningsrörelse i Danmark. Jag var på väg att göra detsamma i Sverige. Och länge höll vi kontakt. 

Båda medborgarlönsförespråkare. I Danmark heter det borgerløn. Den offentliga diskussionen om densamma verkar vara på sparlåga. Hur det gick för Basinkomstpartiet i svenska riksdagsvalet har jag ingen aning om. Men misstänker låga siffror. 

Denna höst tre veckor inbokade i Tversted. Det räcker inte. Jag måste kontakta husägaren Peter i Köpenhamn och försöka utverka en förlängning. Dagarna går allt fortare. Så är det alltid. De första dagarna sniglar sig fram. Sedan far de plötsligt iväg, snabbare än en avlöning. 

Och inte lockar Sverige! 

Jag noterar mångas uttalade oro efter SD:s valframgångar. Vad fruktar de lättskrämda skall hända? Den parlamentariska logiken är som den är, järnhård. Ingen som ger sig in i leken undgår den. Förhandlingar och kompromisser. Jämka och svika. 

Inte tror jag det blir någon större förändring,  När krutröken efter den minst sagt smutsiga valkampanjen lagt sig. De som knutit vilda och orimliga förhoppningar, jag har stött på flera av dem, till det "fördömda" SD kommer att bli besvikna. 

Vi kloka i SP (Sofflockspartiet) har som vanligt inget att förlora. 

Nato-Magda sur som en citron, ytterst besviken. Men hon har ju haft sin chans. Och vi vet, sitter med facit i handen, hur illa det blev med henne i statsledningen. Hon är sannerligen ingen ledare.

Nog kunde hon kostat på sig att gratulera Kristersson vid den presskonferens hon sammankallade till. En föga statsmannamässig regeringschef, beter sig ovärdigt. Det sista kan även sägas om Strandhäll och de andra twittersossarna. 

Upptäckter till min stora glädje att i den engelska serien Heartbeat på C More, med all härlig 60-talsmusik finns en säsong vi otroligt nog missat. Fram med de salta pinnarna som vi lyckades bärga i Sindal! Eskapism? Om så, vad är det med det? Nödvändigt i dessa tider!

Och imorgon ÄNTLIGEN SHL-premiär. Brynäs har Rögle borta, vi följer med nerverna på spänn matchen på C More. Först Møllehuset i Frederikshavn med den läckraste brunchbuffet. 225 DKK per kuvert, men det är det värt. Bättre uppladdning omöjligt tänka sig. Heja Brynäs!