lördag 17 november 2018

Rätten att bli utsugen på heltid





















Efter att ha förlorat en upphandling varslar städ- och matlagningsbolaget Sodexo i Gävle 340 anställda om uppsägning. En tämligen åldrad personal. Många kvinnor.

Från fackförbundet Kommunal tror man, maktlösa och helt i händerna på arbetsköparna kan man ju inget säkert veta, att många kommer att erbjudas återanställning hos det nya bolaget, men då i form av deltidstjänster. Facket är bekymrat, efter att ha uppmanat medlemmarna att "ha is i magen", är det allt man har att komma med frågar sig den otålige: Man klarar sig inte på en halvtids städlön. Nä, så sant som det är skrivet. Men varför har man inte kämpat för anständiga löner? 

Var är kamporganisationen? Bara att sluta sjunga som man en gång gjorde: The union makes us strong.

Det socialdemokratiskt impregnerade Kommunal, som väl skänker åtskilliga miljoner av medlemmarnas pengar till moderpartiet i valtider, slåss inte för sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Heltid skall det vara. Och den viftande lilla svansen V hänger på. Även om man pliktskyldigt piper något annat från och till. 

Jag minns ett direkt fasansfullt uttalande från Löfven när han klev på 2014. Ingen härligare känsla finns än när vällingklockan ringer om morgonen och man får kliva upp och hugga i. Han pratade, nästan tårögd, om den positiva känslan hos barnen när mamma och pappa ger sig i väg till ett jobb. Gör din plikt, men kräv ingen rätt. Eller hur man brukar idissla. 


Vore man elak och ocensurerad skulle man utbrista: Är han inte riktigt klok, den där Löfven?! För egen del har han nu i många år klarat sig från vad han skulle kalla ett riktigt arbete. Lever gott och mer därtill på att inte löneslava. Det räcker med armbågar och stapplande munväder.

Den socialdemokratiska arbetarrörelsen borde i anständighetens namn byta beteckning till Socialdemokratiska Arbetslinjerörelsen. Arbete till varje pris. Arbeit macht frei, borde man sätta upp som devis på LO-borgen. För ett antal år sedan använde man faktiskt bussreklam som sa: Arbete ger frihet. (Eller om det stod: Arbete är frihet.) Sedan upplyste någon historiskt bevandrad om vilka associationer det kunde framkalla. Och man drog snabbt tillbaka. 

Glöm fördelningspolitik från sossarnas sida, rättvisa och solidaritet. Det handlar till syvende och sist om rätten att bli utsugen - på heltid. Till skitlön i fallet Sodexo. 

Av S blev det degenererade "arbetarparti" som Paul Lafargue varnade för på 1800-talet: ett parti som älskar löneslaveriet. Kärleken till arbetet - en farlig sjukdom. Skrev Lafargue i sin eldfängda pamflett Rätten till lättja. Det var han det. Marx svärson. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar