Drag under galoscherna, sa Greven och betjänten, Ian och Bert. Power walk, säger de modärna. Gå fort som attan, säger jag som inte är en av dem. Det har blivit som ett gift att om morgonen kliva i gymnastikskorna, inte särskilt dyra eller flotta, och bege mig ut.
Den bästa stunden på dagen, när staden vaknar. Och jag försöker med sviktande framgång att praktisera den livsbejakande devisen om att stanna kvar i den dag som är.
Jag har alltför lätt att i tanken lämna här och nu. Alltför lätt försjunka och inte med sinnena fånga allt runt omkring mig. Nå, härom morgonen, regn hade fallit under natten, räddade jag tolv sniglar från att mosas av bilar efter att de förra dödsföraktande rört sig ut på gatan.
Flyttade dem med varsam hand till vägkantens oklippta gräs. Kanske en högre makt bevittnade min hjälpinsats: - Det du gör mot en av dessa mina minsta, det gör du mot mig.
Jag bor så att jag under morgonpromenaden passerar två sedan mycket länge övergivna och rostande lyftkranar som signalerar att Gefle en gång var en utpräglad sjöfarts- och hamnstad.
Trist att seghuvudena - snacka om sniglar i människoförklädnad - till kommunpolitiker inte varit mer måna om dessa minnesmärken som inseglande till Gefle möter. Inget vidare mottagande: välkommen till rostbältet!
Måsar skriar i högan sky när jag passerar under kranarna, kretsar nära, skuggar och håller ett öga på mig. Troligen ungar som vaktas. Bevakarna kommer dock inte så nära att det känns obehagligt, utan flyger en bit ovanför mitt huvud.
Morgonkaffe och snabbt ögna igenom den folkpartistiska morgontidningen. En kvinna jag känner sen min SACO-tid, hon har nominerats till Brynäs nya styrelse för att hon är utbildad i "värdegrund" och jämställdhet, är utsatt för en hatkampanj, menar hon själv.
Och får stöd av den folkpartistiska blaskan. Jag skakar på huvudet. Ska Brynäs nedtona hockeyn och istället fokusera på kvinnans expertområden? För att två spelare, de kunde tillhört vilket lag som helst, förbrutit sig. Jag fattar ingenting.
Samtiden är ur led. Den anrika föreningen är ute på hal is, förlåt den lättköpta metaforiken.
Inhämtar att 36 procent av LO:s medlemmar stödjer S. Det förvånar och gör mig samtidigt beklämd, efter allt S ställt till med i samhällsnedbrytande riktning. Och alla sympatisörer kan väl ändå inte vara S-märkta ombudsmän?
Har de missat att det är ett annat S än vad det en gång var, nu traskande i centerpartiet och miljöpartiets ledband. Makten framför allt.
Arma förslavade människor, vakna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar