Statsråd u p a och strömming

I folkskolan var, efter Furuvik, höjdpunkten den återkommande klassresan med buss till Bönans fiskeläge utanför Gefle. Numera "Guldkusten" efter att hockeymiljonärer som Nicklas Bäckström och andra köpt eller byggt hus där. 

Och drivit upp priserna till rent astronomiska höjder. 

Samma utveckling i Brantevik på Österlen, där vi firade semester i mitten på 60-talet. Fjollträskare och välbeställd medelklass från Malmö tagit över och sabbat den gamla atmosfären.

Böckling avåts väl framme i Bönan. Ångande nyrökt. Många böcklingar blev det, bara att konstatera. Det hörde till att någon av oss på återresan till Sandviken tvingades kliva av bussen för att kasta upp. Skedde det inte, kändes liksom utflykten inte lyckad.

Jag hör i SVT mycket bekymrade Östersjöfiskare oroa sig för att strömmingen håller på att ta slut. Ordet "katastrof" uttalas. Utländska trålare, utrustade med finmaskiga nät, dammsuger havet. Nationstillhörighet lämnades icke till tittaren av SVT.

Ett statsråd - jag har glömt namn och departement, tror att hon var handelsminister - kommenterar enligt principen goddag yxskaft att alla länder runt Östersjön "måste" respektera EU:s fiskeregler. Vilka de nu är och skyddar de våra inhemska fiskare? 

Ministern slipper hursomhelst agera och ta ansvar. Hon uttrycker, ja vad, inget mer än en from förhoppning. Politiskt innehållslös. Hon lämnar de oroliga fiskarna i sticket.

Vi har hört det förut. Under "flyktingkrisen" från 2015 och därefter. Framförallt Löfven, denne osannolika katastrof till statsminister, underströk med allvarsmin och knäppta händer att alla EU-länder måste "ta sitt ansvar". Gjorde de det? Tomma ord. 

Vi öppnade, utan att andra gjorde detsamma, våra hjärtan (läs: plånböcker) som Freddy Flintstone tokigt nog uppmanade oss till. Sverige drog på sig en massinvandring, i strid med det gemensamma EU-beslutet om att söka asyl i första säkra land. 

Endast Sverige "tog sitt ansvar". Med fruktansvärda konsekvenser som alla som vägrar blunda vet.

Hur låta bli att tänka om man inte är helt blåst: ska inte de statsråd vi avlönar med våra skattepengar försvara vårt land i första hand? 

Magdalena Andersson trampar på i samma sig från ansvar bortkopplande fega spår. I dagarna går vi förmodligen med i NATO. Hon och den där masen till försvarsminister hänvisar  till Finland. 

Fotnot. U p a kan utläsas som att p:et både står för politiskt och personligt.

Bild: sjomatsframjandet.se