Vem väljer Du?

"... vem i hela världen kan man lita på?" Hoola Bandola Band 

Jag tror att det var Lars Gustafssons kompis, tysken Hans Magnus Enzensberger, men jag vågar inte svära på det, som observerade hur dåvarande förbundskanslern Angela Merkels mycket medvetet ägnade sig åt vad företagsekonomerna benämner personal branding. 

Skarpögt insåg han att hon inte ville bedriva "politik", snarare handlade det om "anti-politik".  

Det var ideologibefriad, pragmatisk administration Mutti marknadsförde sig med. Landsmodern ville visa att hon "administrerade" Tyskland bättre än någon annan. 

Sedan var det någon på svensk botten, minns inte vem, som försökte applicera samma anti-politikens tankefigur på moderaten Reinfeldt som statsminister, därigenom tolka hans agerande. 

Han med det famösa "öppna edra hjärtan". Kanske lekte han landsfader med sina patetiska brösttoner. (Lömska baktankar har det spekulerats om, jag lämnar det därhän.) Jag har för mig att han tillhörde Merkels beundrare. Two of a kind. 

Det gäller som "anti-politiker" att få det att framstå som att man höjer sig över "gamla" ideologier och småskuret politiskt käbbel, man vill ge sken av att man helt enkelt är bäst på att sitta vid rodret. 

Man känner igen det från svenska socialdemokraters argumenterande: "Vi är bra på att regera." 

Exakt det Merkel försökte signalera, icke minst med sitt beryktade Wir schaffen das, när den stora flyktingvågen vällde in över hennes land. Mutti fixar biffen, vänta bara. Sitt lugnt i båten. Vi har fått ett praktiskt problem på halsen som måste lösas av den klokaste av oss.

I Sverige pågår just nu en beklämmande valkampanj. I stort sett, vågar jag sticka ut hakan och påstå, är alla partier överens om verklighetsbeskrivningen. Nu gäller det "bara" att rösta på den man tycker är bäst på att administrera landet. "Eländet" nära jag skrev.

Nato-Magda eller Strängnäs-Uffe? Det påminner om amerikanska presidentvalskampanjer med den utpräglade personfixeringen. Vem viktigare än vad. Image viktigare än budskap. Vem går "genom rutan"? Legendarisk tv-duellen mellan en nyduschad Kennedy och en skäggstubbs-Nixon. 

Förbluffande, men talande nog, ber Nato-Magda (personifierande mammas döda socialdemokrati) om ett öppet mandat. Fria händer. Utgående ifrån att väljarna kan lita på henne och att hon är bättre på att sköta landet än Strängnäs-Uffe (med SD i baksätet). 

Med fria händer från valboskapen kan hon samarbeta med vem hon vill. Alfred E. Neuman från C eller Limhamns-Märta, kanske båda. V:s stackars Dadgostar får fortsätta i den otacksamma rollen som the servant girl. 

Herregud, vilket rysligt spektakel. Mot sofflocket när september nalkas! 

Bild: arbetet.se