Den legendariske partiledaren, jämför med dagens blekfis Sjöstedt, C H Hermanssons ord under en stormig partikongress kom att bli bevingade: Någon jävla ordning måste det väl ändå vara i ett parti!
Frestande att låna dessa ord för att kommentera den uppgörelse Annie Lööf dessa dagar ingått med S men formulera om det till: Något jävla samband måste det väl ändå finnas mellan vad en politiker säger och gör. Det officiellt utsagda måste väl ändå betyda något mer än munväder. Annars bara blåljug för att lura väljarna. Och tjuv- och rackarspel bakom kulisserna.
Lööf lovade ju dyrt och heligt att äta upp högerskon hellre än vara ett stöd åt S. Sedan ingår hon utan att blinka en uppgörelse med samma S. Jag kan, om jag sträcker mig så det knakar, förstå att politiker måste vara pragmatiska och kompromissvilliga, det senare ett ord som gör ont i Skriftställarens radikala själ. Men det måste väl ändå för guds skull finnas gränser.
Pragmatismen blir ett annat ord för hållningslöshet. Lägg till maktberusad sådan. Addera ordet svek.
Det arma svenska folket torde, eller borde åtminstone, dra den korrekta slutsatsen när de bevittnar cirkusen: det spelar ingen som helst roll vem man röstar på. De gör ändå som de vill, de där politikerna.
Är folkstyret blott en illusion? En fars? Nästa gång blir det att rösta blankt eller sofflocket. Aldrig mer framstå som en idiot med röstsedeln i nypan. Legitimera inte myglarna.
Spöket SD skall hållas borta från allt inflytande, det slås med emfas fast gång på gång, det har blivit som ett mantra. Men SD är ju inte bara några mer eller mindre tvivelaktiga figurer, dock inga nazister, som Lövin ärekränkande hävde ur sig.
SD är mer än en miljon svenskar som röstar på partiet. Uppenbarligen har dessa röstat åt skogen. Det är något fel på dem. Borde bytas ut. Som Brecht uppmanade politrukerna i DDR när folket reste sig.
Skriftställaren skakar på huvudet åt eländet: tok det som pågår. Men allvarligt tok. Folkförakt. Väljarförakt. Med oöverblickbara konsekvenser. Men man vet förstås inte säkert med det förslavade blågula folket, det kanske förblir lojalt, stryktåligt som det har visat sig gång på gång.
Jag önskade att några tusen högerdojor snart ankom riksdagshuset med adressat Lööf. Fast egentligen räcker det med en som någon vresigt muttrade som kände sig lurad. I baken på den som visar en sådan nedlåtande attityd till demokratin. Demonstrerar sådant väljarförakt. Fy tusan.
Och vad säga om den forne svetsaren, kanske den värste av dem alla, vilket inte vill säga litet? Fy tusan, en gång till. Partiet borde spricka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar