En av Michel Foucaults vänner snokade, bakom ryggen på värden, oblygt runt i bostaden. Öppnade dörren till en garderob. I densamma förvarades sexleksaker av avancerat slag.
Vännen var hiv-smittad, liksom Foucault. Den sistnämnde alltmer märkt av AIDS men man fick inte låtsas om det. Och inte prata om döden som i förlängningen av sjukdomen väntade. På 1980-talet tillhandahölls ingen bot mot AIDS. Foucault gick bort 1984, blott 58 år gammal.
Michel Foucault, en av 1900-talets främsta och mest kända intellektuella, gjorde sig ett namn som idog sanningssökare, vände på stenar kunde man bildlikt säga, punkterade myter om förnuft och progression.
Genom historiska studier, systematiskt och metodiskt noggrant grävandes efter vad som egentligen hände när de samhälleliga institutionerna "moderniserades".
Tendensen mot självdisciplinering (kunde också stå "själsdisciplinering") kartlades - hur vi blir våra egna fångvaktare. Det behövs inga yttre sådana, "inlåsningen" ombesörjer vi själva. En förklaring till att panopticon, det moderna fängelset, blev möjligt.*
Jag ljuger inte om jag säger att han är en av mina husgudar. Avundas dem, jag vet flera, som hörde honom föreläsa på den intellektuella aristokratins Collège de France, som till sig knöt den reflekterande tankens crème de la crème.
Roland Barthes, Claude Lévi-Strauss och andra hot shots. Foucault tilldelades sin professur i idéhistoria vid kollegiet redan 1970. Han var även under en period gästprofessor i Kalifornien. Och, hör och häpna, lektor en tid i den eviga ungdomens stad Upsala.
Man väljer själv vid det anrika kollegiet vad man vill föreläsa om, helt fritt. Ingen studierektor eller chäf dikterar det. Klart det då blir bra! När professionella befrias från administrativ klåfingrighet. Fråga dem som har lyckats få plats i publiken, bara.
Det köades i långa rader till Foucaults för allmänheten öppna föreläsningar. Och här talar vi om föreläsningar i den klassiska meningen,** det vill säga torr innantilläsning av manus. Inte sällan ofärdiga, Foucault testade idéer högt utan att behöva få dem diskuterade.
Ingen underhållning som det bjöds på, förutom det unika intellektuella utbytet. Som när Heidegger föreläste i Freiburg, lyfte aldrig blicken från manus, ett obekräftat rykte säger att vid ett tillfälle svimmade en student (under mottagandet och bearbetandet av de ytterst komplicerade tankegångarna), utan att föreläsaren observerade det.
Jag har nyligen lärt känna C som föddes och växte upp i Leipzig, de stora måndagsdemonstrationernas stad. Klart att jag, med min andliga hemmahörighet i och kärlek till Tyskland, blir nyfiken, frågar en som upplevde det inifrån om DDR, landet som försvann.
Häromdagen sporde jag om hon var med i ungdomsförbundet FDJ (Freie Deutsche Jugend). Som Merkel också var medlem i, på en framträdande position. C svarade att det var obligatoriskt.
Jag är försiktig, man kan ju aldrig veta. Och C säger inte mycket om DDR, förutom att hon berömmer skolundervisningen. Det kan finnas en garderob som stängts.
Om den öppnas kanske föräldrars samröre med Stasi visar sig. Som fallet varit för många i Östtyskland efter Murens fall.
Gudrun Burwitz (1929-2018) öppnade ingen garderob, snarare stängde hon den. Höll den ordentligt tillbommad ända till sin död. Blev rasande om någon försökte knacka på den för att släppa ut vad som gömdes, som om hon förträngt eller ville inte veta - det alla redan visste.
Hon hjälpte gamla nazister finansiellt, deltog i nynazistiska manifestationer, hytte argsint med knuten näve åt anti-nazistiska demonstranter. Sin fars dotter.
Hennes far Heinrich Himmler. På fotot sitter hon i knäet på den avgudade fadersgestalten. Det hände att han tog med det lilla barnet på studiebesök till koncentrationslägren. Kanske stolt över sina skapelser.
* Michel Foucault: Övervakning och straff: Fängelsets födelse, på svenska 2017, först publicerad 1975.
** När studenter på min tid efterlyste "fler föreläsningar", var mitt svar givet: - Det tror jag faktiskt att ni inte vill. Det vill säga klassiska, manusbundna sådana. Ingen lättsmält "show".
Bild: nytimes.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar