lördag 4 april 2020

Vad gör du ute, gubbstrutt?!
















Dessa panikslagna virusdagar tillhör jag en så kallad riskgrupp i mer än ett avseende. Gammal som gatan, enligt unggloparna som i sin enfald inbillar sig evig ungdom, och dessutom sedan tidigare dåligt immunförsvar. 

Bör därför ligga lågt, socialt sett. Hålla i strikt fysisk mening social distans - det nya modebegreppet. Något jag i för sig gör även under virusbefriade dagar. Ingen väsentlig skillnad. 

Har jag bara tillgång till min MacBook Air med nätuppkoppling och mina böcker - de dödas valfrändskaper som jag många gånger föredrar framför de levandes - är jag mer än nöjd.

På Systemet häromdagen från en medelålders förmåga bakom kassa-apparaten: det onda ögat. Budskapet tydligt för att inte säga glasklart: Vad gör du ute, gubbstrutt?! Jag försökte generat skämta men kom av mig. 

På ICA där man kan handla med självbetjäning. En butiksanställd som blixtsnabbt backade när hon upptäckte mig. Med baken rakt in i hyllan med vita bönor, de få kvarvarande burkarna ned i golvet. 

Vi behövde fråga om en vara. Hon svarade tillsnörpt med krampaktigt tillbakahållen andning, allt blekare i ansiktet på grund av syrebrist. Och höll det påbjudna avståndet på 2 meter. 

Försökte, kanske man snarare skall säga. Inte lätt att göra det i det trånga avståndet mellan gondoler. Hon luktade ängslan. Såg ut som om hon letade efter en alarmknapp. 

Jag är en känslig själ som alla vet och upplever det hela särdeles obehagligt. Kan jag anmäla någonstans att jag känner mig kränkt? Hets mot riskgrupp? Men som paria är man väl rättslös. 

Det värsta är resor som måste avblåsas. Har en sådan inbokad till Berlin - jag behöver Berlin för livsandarnas skull - nu i april. Visserligen har det antytts från tyska myndigheters sida att faran över skall blåsas 19 april, mitt avresedatum, men det tror jag inte på. 

SAS är på mig om att byta till mig en voucher mot den biljett jag håller hårt i. Jag vägrar halsstarrigt in i det sista acceptera att det inte blir någon resa. 

Berlins största stadsdel heter Pankow. Där Walter Ulbricht bodde. Länge avspärrad del av staden. Så sent som hösten 1993, när vi bodde i Berlin, kunde man inte ta sig med U-Bahn dit. Tåget stannade vid Vinetastraße. Ändstation på linjen. Stationen före Pankow. 

400 000 människor bor i Pankow. Där har boende högaktningsfullt struntat i att respektera vädjan om att stanna inomhus. I den forna DDR-stadsdelen samlas människor i parker för picnics och lekar. En kollektiv olydnad som i DDR hade givit Stasi och Volkspolizei gråa hår.

I går morse i Berliner Zeitung läste jag att nu införs kännbara böter för den som inte har ett godtagbart - vad i hela friden det nu är - skäl att vistas utomhus. Det kommer att krävas åtskilliga kontrollanter. Kein Problem i Tyskland. 

För det var de ju fena på i DDR, och dessförinnan Tredje Riket: kontrollera befolkningen. 

Det totalitära samhället växer fram i skuggan av viruset. Vad händer om och när viruset klingat av? Varför släppa greppet?

Löfven torde tycka att viruset kom som på beställning. Nu vänder opinionssiffrorna för den gruvligt misslyckade statsministern och partiledaren.

2 kommentarer:

  1. Det finns utan tvivel ett åldringshat i Sverige som tar sig uttryck på olika sätt. Ett svenskt, eller snarare nordeuropeiskt kulturdrag med tusenåriga rötter. Dock tror jag inte du ska läsa in detta i myndigheternas åtgärder.

    På 50-talet härjade asiaten som dräpte vid pass fem miljoner. På 60-talet kom hong-kong influensan. Mina föräldrar drabbades av den på sin första och enda spanienresa. Tog död på c a en miljon människor i världen. Ingen av farsoterna utlöste något som påminner om dagens pådrag. Varför? Jo, dom flesta som avled var äldre personer och folk med underliggande sjukdomar. Att folk i pensionsåldern avled i lunginflammation ryckte man i stort sett på axlarna åt. Någon man fick räkna med..

    Kan vara ett memento när vi hör de styrande säga att vi måste skydda de äldre.

    SvaraRadera
  2. Klokt, Mats. Jag försöker att iakttaga största försiktighet om jag måste kliva in i en butik. Annars är det bilturer utanför stan som gäller med åtföljande promenader långt från människor.

    SvaraRadera