Du hinner knappt beställa in och kasta i dig standardrätten: två röda och en grön. Undan måste det gå. Om du inte turar. Men det gör inte gammel-Ekstrand. Snart dyker Kronborgs sagoslott upp vid horisonten. Tinnar och torn. Ett stiligt landmärke.
Jag förknippar dock inte, förlåt en enkel själ, slottet främst med Hamlet. Utan med matlagning. Jag som inte ens lagar mat. Men det gör James Price med den äran på slottet, visas i DR, om än inte som annars i sällskap med brodern Adam.
Utan det danska kökets first lady, Mette Blomsterberg. Hon ropar högljutt "Moffe" till James. Jag vet inte varför. Märkligt smeknamn. Han verkar faktiskt en smula skraj för henne. Kroppsspråket antyder detta.
Helsingør är Danmark i miniatyr, precis som man i sin drömvärld vill ha det. Litet och dejligt. Idylliskt. Smala, trånga gator. Hus med patina. Spetsgardiner. Rosenbuskar utanför. Jag föreställer mig att många tänker, den småborgerliga livet hyllande, tv-serien Matador.
Men det gör inte jag.
Jag försökte verkligen se den. Men avbröt. Trots alla lovord. Jag vet att det är som att svära i dansk kirke. Men, ändå: pekoral.
Utspelar sig i Helsingør gör tv-serien Morden i Helsingør. När jag hörde att den skulle komma, skrev jag in premiären i mobilens kalender. Måste bara se. Älskar ju Helsingør. Men om Matador var pekoral, vad då säga om denna polishistoria? Ryslig. Exteriörerna intakta förstås.
På flotta, nåja, Marienlyst med utsikt mot Helsingborg på andra sidan Sundet har vi hyst in oss några gånger. Men efter att mitt kreditkort kapades, måste ha skett där, aldrig mer. Danskjävlar, som Järegård utbrast i Riget.
Ett sjå få tillbaka pengarna, ovillig svensk polis inkopplad. Hade de redan slutat att brottsutreda? Det här var innan vi öppnade våra hjärtan och buset vällde in.
Ett nyår på Hotel Skandia mitt i byn, granne med järnvägsstationen. DSB ner till Köpenhamn, utefter guldkusten eller whiskybältet som remsan också kallas, och ett juligt, helt underbart Tivoli.
Men nyårssupén i Helsingør en besvikelse. En obligatorisk meny vi aldrig skulle valt, om vi haft chansen.
Alltid en promenad, även så denna kylslagna onsdag med yrsnö, upp till Føtex för att "kolla läget". Jag sa ju att jag är en enkel själ. En gång stod den frejdiga Inger Støjberg (bilden) mitt i huvudgatan, valtalade för sitt nya parti, delade ut röstsedlar.
På henne satte man fotboja. Det "frihetliga" Danmark! Hold da keft, mand.
Vad skulle hända mig om jag i Gefle anmälde de mörkhyade, skäggiga migranter jag noterar ogenerat gå runt med "barnhustrur", minderåriga de utnyttjat sexuellt och gjort gravida. Fotboja? Varför får de hållas? Socialdemokratins nya kärnväljare?
Punkt slut. Snart Brynäs mot gurkstan i TV4 Play. Tre poäng om jag får be!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar