torsdag 12 mars 2020

Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt











- Är han le mot henne?

Alternativt: - Men han är i alla fall snäll! När hon inte kunde komma på något bättre att säga om någon som sonen dristat sig till att tala om i nedlåtande ordalag. Min barnsliga invändning: - Men det är ju kor också! Det senare dock inte sant. En farlig myt.


Vilket jag i min okunnighet inte visste en varm sommarmorgon vid Ale stenar i Skåne när jag dumdristigt begav mig rakt in i en tätt sammanhållen kohjord för att skingra den. Och därmed möjliggöra passage för min hustru. 

De flyttade sävligt på sig de goda kossorna och beredde tjänstvilligt väg för oss men kunde lika gärna spetsat mig, den framfusige, på ett horn. Kor är inte att leka med. Respekt!

Min mor rätade ut tillvarons komplexitet med hjälp av ett antal förnumstigheter - ordet används inte värderande - som hon ständigt gav uttryck för. Jag vet inte om salig Johan Asplund skulle benämnt det käpphästar. Men det är möjligt.

När jag alltmer förvandlades till ett retoriskt framstormande rödskägg: - Om man håller på så där får man inget jobb.

I bakhuvudet fanns alltid konkreta exempel ur den digra erfarenhetslådan som varnande plockades fram: - Akta så att du inte blir svartlistad som Erik!

En släkting som sympatiserade med kommunisterna. Mamma var socialdemokrat. "Kommunister", det var händigt folk och icke att lita på: - De vill ha det som i Ryssland.

Förnumstigheter fyller kanske en betryggande funktion. Ett tag upprepades det från Brynäs håll medan förlusterna till alla supportrars förtvivlan haglade: - Vi är på rätt väg

Efter varje match denna, höll jag på skriva, självbedrägeriexercis.

Mammas rolige och runde kusin William, dog knall och fall blott 52 är gammal under en joggingrunda, tränade fotbollslaget SAIK. (Sandvikens AIK, se bilden.)

Jag tror de till och med under hans tränarskap låg i allsvenskan. Inget segerrikt lag på den gröna mattan. 

Vann i bästa fall en match. William aldrig tilltufsad utan förhoppningsfullt efter varje förlust: - Ett fall framåt.

Per Gunnar Evander citerar det i en av sina böcker. Kommer i hastigheten inte på vilken. 

Min egen favorit som jag fann även hos Delblanc i Hedebyböckerna: - Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt

Lämplig att ta till i värdegrundens Sverige när man inte tycker som de korrekta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar