onsdag 18 mars 2020

Jycke för husfridens skull















Röda hund. Mässlingen. Påssjuka. Smittosamma sjukdomar man kunde drabbas av i den lilla staden i skuggan av Verket. Det hörde liksom till att man skulle haft någon av, helst alla, dessa. Annars något som var fel i konformismens högsäte.

Alltid fanns det också någon som plågats av halsmandlar och oombedd trots högljudda protester kunde lämna fasansfulla skildringar av hur de knipsades bort. I skildringarna ingick hiskeliga tänger och sadistiska vitrockar som viktiga ingredienser.

Värst var 50-talets farsot asiaten. Pandemi skulle man väl säga i dag. Krävde att man isolerade sig. Minns mig själv och mina föräldrar krassliga i nattkläder dygnet runt bakom ytterdörr som det annars aldrig fanns någon egentlig anledning att låsa.

Någon av de snälla grannarna försåg oss med mat från Konsum. Väska hängdes på dörren. Sockerdricka till gossen. Rent allmänt en mycket trevlig tid tillsammans i kärnfamiljen. 

Pappa fri från Verkets grottekvarn. Mamma från mjölkbutik och husmodersförening. 

Högtidsstund när gitarren, en Levin mamma ärvt efter en släkting inom Frälsningsarmén, plockades fram för gemensam muntrations- och sångstund av den febriga trion Ekstrand. Hur orkade vi? 

Svårt förstå det så här efteråt. Var vi inte helt utslagna? Familjens centrum, mamma, drev på.

Även min kraxande pappa sjöng med och begärde bitar: - "Ta En sjöman älskar havets våg." Hans favorit. 

Welshterriern Sussi försvann förskräckt in under soffan. Fattade ingenting av vad de tvåtassade höll på med. Varför de bar sig åt som aldrig annars.

Dessa panikslagna, hysteriska coronadagar varnas det för tält- och båtsemestersyndromet. När man på begränsad yta plötsligt skall stå ut med varandra. Dygnet runt. Friktion. Hårda ord inte långt borta. 

Jag vet gifta människor som fruktar pensioneringen. Vara tillsammans hela tiden! Inget arbete att fly till. Komma hem trött och orkeslös från. Ledigheten frigör oväntad energi och kraft för verbala nappatag.

Diskuterade för ett tag sedan, smått omtöcknad av bedövning, detta ämne med sköterskan hos min tandläkare. - "Det blir sanningens ögonblick. Hur skall ni fixa gå och nöta på varandra?" Snabbt svar: - "Vi har skaffat hund."

Tandläkaren, ungmö, försökte dölja ett snett leende. Singellivet kan ha sina fördelar. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar